Resultat
Resultatet efter southern blot blev detta:

Raden längst till vänster motsvarar den klyvda plasmiden med högst koncentration och raden i mitten den klyvda med lägre koncentration. Längst till höger visas den oklyvda plasmiden. Man kan här tydligt se att vi har lyckats med vårt försök då vi har fått ett tydligt band på båda klyvningar och på samma ställe. På klyvningen med högst koncentration kan man även se flera band som tyder på att det har klyvts på flera ställen i provet än just där vår gen fanns. Detta syns inte på klyvningen som hade lägre koncentration.
Den oklyvda reaktionen visar på flera olika band vilket betyder att vi har fått flera ospecifika bindningar där men vi ser även ett tydligt band där vi har vår plasmid, jämför med bilden från gelelektroforesen nedan där man ser ett band på samma ställe från PCR reaktionen som här.
Resultatet efter PCR och gelelektrofores blev detta:

Om man jämför metoderna så tar Southern längre tid än vad PCR gör men den ger ett tydligare resultat eftersom vi kan se flera band efter Southern än med PCR. PCR är också väldigt känslig för kontamination vilket är en nackdel. Eftersom Southern sker i så många steg finns risk för många felkällor man måste därför vara väldigt nogrann när man utför denna metod.
Vad tycker du är det viktigaste som du har lärt dig under laborationen?
Det viktigaste jag lärt mig är att vara noggrann och att komma förberedd till laborationerna. Det var kul att lära sig en ny metod, Southern blot. Det var bra att vi fick arbeta självständigt i labbet det gjorde att man lärde sig att planera hur ens dag skulle se ut.